| 1917 | FEBRUAR
IREVOLUTIONEN (23 februari/8 mars) |
| Februari | Duman
sammankallas; hungerkravaller och strejker i Petrograd; Nikolaj
II avgår till förmån för storfurst
Michail som överför makten till en provisorisk
regering under furst Lvov; dubbelväldet (dvoevlastie) börjar;
Petrogradsovjetens order nr 1; Kamenev och Stalin
återvänder från Sibirien |
| April | Lenin återvänder till Ryssland, anländer
till
Finländska järnvägsstationen; Lenins aprilteser |
| Maj | En provisorisk
koalitionsregering
bildas |
| Juni | Valen till
konstituerande
församlingen utsätts till 30 september |
| Juli | Rysk offensiv mot
tyskarna; uppror mot provisoriska regeringen; Lvov avgår,
Kerenskij tillträder; Sjätte partikongressen |
| Augusti | Kerenskij blir
diktator; Valen uppskjuts till 25 november |
| September | Kornilovs
uppror |
| November | OKTOBERREVOLU
TIONEN (25 oktober/7 november); patriarkatet
återupprättas; valet till konstituerande
församlingen
börjar |
| December | Förhandlingar om
vapenstillestånd i Brest-Litovsk; vänster-SR
ingår
koalition med bolsjevikerna |
| 1918-1924 | VLADIMIR ILITJ LENIN |
| Januari 1918 | Konstituerande
församlingen upplöses |
| Februari | Kyrkan skiljs
från staten |
| Mars | Fredsf&
ouml;rdraget i Brest-Litovsk; Sjunde partikongressen;
Brittiska
interventionstrupper landsätts i Murmansk |
| April | Japanska
interventionstrupper landsätts i Vladivostok
|
| Juni | Industrin
förstatligas |
| Juli | Utlä
;n
dsk intervention börjar i full skala; Tsaren och
hans
familj mördas |
| Augusti | Amerikanska
trupper
landsätts i Vladivostok |
| September | Amerikanska
trupper i
Archangelsk |
| November | Första
världskriget slutar; franska trupper i Odessa |
| December | Brittiska trupper
i Batum |
| 1919 | Tredje
(Kommunistiska) Internationalen bildas |
| Mars | Koltjak går
på
offensiv; åttonde partikongressen |
| April | Fransmännen
retirerar från Odessa |
| Juni | Denikins framryckning
kulminerar |
| Oktober | Interventionstrupperna
retirerar från Murmansk och Archangelsk |
| Januari 1920 | Bolsjevikerna
skjuter Koltjak; blockaden av Ryssland hävs |
| mars | Nionde
partikongressen |
| April | Wrangel
ersätter
Denikin |
| November | Wrangel evakuerar
Krim; inbördeskriget över |
| 1921 | DEN NYA EKONOMISKA
POLITIKEN (NEP); Kronstadtupproret; Tionde partikongressen;
Rigaavtalet med
Polen; Curzonlinjen upprättas |
| 1922 | TjeKa ersätts av
GPU
som statligt säkerhhetsorgan; Stalin väljs till
generalsekreterare; Rapallopakten med Tyskland; Elfte
partikongressen;
Lenin får sitt första slaganfall, skriver sitt
"testamente" |
| 1922 | Sovjetunionen
bildas |
| 1923 | Tolfte
partikongressen;
Lenins andra slaganfall |
| 1924 | Lenin dör;
Trettonde
partikongressen; SSSRs författning antas; Petrograd
döps om
till Leningrad; Sovjet erkänns av Sverige, Storbritannien,
Frankrike,Italien |
| 1925 | Fjortonde
partikongressen;
Trotskij avsätts som krigskommissarie
|
| 1926 | Trotskij Zinovjev och
Kamenev utesluts ur politbyrån |
| 1927 | Femtonde
partikongressen:
Trotskij, Zinovjev och deras anhängare utesluts ur
partiet |
| 1927-1953 | JOSEF STALIN |
| 1928 | Första
femårsplanen antas |
| 1929 | Trotskij deporteras; Bucharin utesluts ur
politbyrån; Ko
llektiviseringen börjar |
| 1930 | Sextonde
partikongressen;
Stalins tal "Yra av framgångarna" |
| 1931-1932 | Sista (?)
hungersnöden |
| 1932 | Vänsterförfattarnas förbund RAPP
upplöses; Prokofjev återvänder från
utlandet;
Den "socialistiska realismen" lanseras; Sovjetisk-fransk
nonaggressionspakt |
| 1933 | USA erkänner
Sovjetunionen; Ivan Bunin får Nobelpriset i
litteratur |
| 1933-1937 | Andra
femårsplanen |
| 1934 | Sjuttonde
partikongressen;
andra femårsplanen; den första ryska
författarkongressen; Sovjet går med i Nationernas
förbund; Kirov mördas; Stalin börjar utrensni
ngarna |
| 1935 | Kampanjen för
Stachanov-arbetare |
| 1936 | Gorkij dör;
Stalinförfattningen (skriven av Bucharin) antas; Mo
skvarättegångarna mot Zinovjev, Kamenjev m
fl. |
| 1937 | Rättegången mot
Radek m fl. Stora delar av armeledningen avrättas |
| 1938 | Eisensteins film
Alexander Nevskij där Tyska orden är
huvudfienden;
rättegången mot Bucharin m fl. |
| 1938-1941 | Tredje
femårsplanen |
| 1939 | Artonde
partikongressen;
Nonaggressionspakt med Hitlertyskland; Andra
världskriget
bryter ut; Tyskland ockuperar Polen förutom tidigare ryska
områden som besätts av Sovjetunionen, som också
besätter Estland, Lettland och Litauen; Stalin koras till "årets man" av tidskriften Time;
Sovjet anfaller Finland |
| 1940 | Sjolochov avslutar
"Stilla
flyter Don"; Vapenstillestånd med Finland; Bessarabaien
annekteras; Trotskij mördas i Mexiko på uppdrag av
Stalin |
| 1941 | TYSKLAND INVADERAR
SOVJETUNIONEN; Stalin utnämner sig till
regeringschef |
| 1942 | Churchill besöker Moskva;
Lend-Lease Act - ett hjälpavtal med de allierade; Stalin
utnämns till "årets man" igen |
| 1943 | Tyskarna kapitulerar
vid
Stalingrad; Komintern upplöses; Sergej utnämns till
patriark |
| November | Teheran-
konferensen |
| Februari 1945 | Jaltakonferensen;
Wien och Berlin intas av sovjetarm n |
| Juli | Postdamkonferensen;
Eisensteins film Ivan den åskdundrande, del I,
vinner
Stalinpriset |
| 1946 | Första valet
till
Högsta sovjet sedan 1937; Churchills Fultontal om
"järnridån"; Zjdanov angriper författaren
Zosjtjenko;
Eisensteins Ivan den åskdundrande, del II,
återkallas från biograferna |
| 1946-1950 | Fjärde
femårsplan |
| 1947 | Ransoneringen
avskaffas;
Kominform bildas |
| 1949 | SSSR
provspränger sin
första atombomb |
| 1951-1955 | Femte
femårsplanen |
| 1952 | Nittonde
partikongressen |
| 1953 | STALIN DÖR;
Malenkov
blir regeringschef och Chrusjtjov förstesekreterare i
partiet;
Berija avrättas |
| 1954 | Ilja Ehrenburgs roman
Töväder; Krim överförs till
Ukraina |
| 1954-1956 | Chrusjtjovs
nyodlingsprogram |
| 1955 | Malenkov ersätts
av
Bulganin; Warszawapakten bildas |
| 1956 | Tjugonde
partikongressen
och Chrusjtjovs "hemliga tal"; partiet
fördömer "personkulten"; Molotov avgår |
| 1957 | Malenkov, Kaganovitj
och
Molotov utesluts ur partiet; den första sputniken
("följeslagare" på ryska) skjuts upp |
| 1958 | Bulganin avgår; Boris Pasternak tilldelas
Nobelpriset i litteratur men förhindras hämta
priset |
| 1958-1964 | NIKITA CHRUSJTJOV |
| 1959 | Chrusjtjov inleder
sin
kampanj för majsodling; Tjugoförsta
partikongressen |
| 1959-1965 | Sjuårsplan |
| 1960 | Chrusjtjov bankar med
skon
i bordet i FNs generalförsamling under ett inlägg om
Kongo-
krisen; Pasternak dör |
| 1961 | Jurij Gagarin blir
förste människan i rymden; Tjugoandra partikongressen;
Stalins kvarlevor avlägsnas från
Leninmausoleet |
| 1962 | Solzjenitsyns En
dag i
Ivan Denisovitjs liv; den kubanska raketkrisen |
| 1963 | Den rysk-kinesiska
brytningen; "Heta linjen" med USA upprättas |
| 1964 | Chrusjtjov störtas; Brezjnev blir
förstesekreterare
och Kosygin premiärminister |
| 1964-1982 | LEONID
BREZJNEV |
| 1965 | Michail Sjolochov
får Nobelpriset i litteratur; Tjugotredje partikongressen;
Rättegången mot Andrej Sinjavskij och Julij
Daniel |
| 1966-1970 | Åttonde
femårsplanen |
| 1967 | Andropov blir KGB-
chef |
| 1968 | Sovjet invaderar
Tjeckoslovakien |
| 1970 | Aleksander
Solzjenitsyn
får Nobelpriset |
| 1971 | Tjugofjärde
partikongressen |
| 1971-1975 | Nionde
femårsplanen |
| 1972 | Nixon besöker
Moskva;
Sovjetunionen femtio år; Solzjenitsyn deporteras från
Sovjet, utväxlas mot den chilenske kommunistledaren Luis
Corvalan |
| 1975 | Andrej Sacharov
får
Nobels fredspris; Tjugofemte partikongressen |
| 1977 | Ny författning
antas |
| 1979 | Sovjet invaderar
Afghanistan; Gorbatjov blir kandidatmedlem i
Politbyrån |
| 1980 | USA inför
spannmålsembargo mot Sovjet och bojkottar - tillsammans med
63
andra länder - Moskvaolympiaden för att "straffa"
Sovjet;
Sacharov förvisas till Gorkij; Tjugosjätte
partikongressen |
| 1981-1985 | Elfte
femårsplanen |
| 1982 | Brezjnev dör;
Andropov blir generalsekreterare |
| 1983-1984 | JURIJ ANDROPOV |
| 1984 | Andropov dör och
efterträds av Tjernenko |
| 1984-1985 | KONSTANTIN
TJERNENKO /TD> |
| 1984 | Sovjet bojkottar
sommarolympiaden i Los
Angeles |
| 1985 | Tjernenko dör
och
efterträds av Gorbatjov, som inleder kampanj mot alkohol och
ekonomiska reformer, perestrojka |
| 1985-1991 | MIC
HAIL
GORBATJOV |
| 1986 | Tjugosjunde
partikongressen;
Tjernobyl-katastrofen; Gorbatjovs kampanj mot
korruption |
| 1986-1990 | Tolfte
femårsplanen |
| 1987 | Sacharov friges
från
förvisningen; Josef Brodsky får Nobelpriset |
| 1988 | Oroligheter i
Baltikum;
krig mellan Armenien och Azerbajdjan om Nagorno-Karabach; Sovjet
börjar återtåget från Afghanistan; Gorbatjov blir president |
| 1989 | Första valet
till
sovjeterna med reella möjligheter att nominera flera
kandidater;
6 april slutförs återtåget från
Afghanistan;
Sammanstötningar mellan sovjettrupper och demonstranter med
många dödsoffer i Georgien |
| 1990 | Mic
hail
Gorbatjov får Nobels fredspri; Litauen förklrar
sig
självständigt; Ryska federationens högsta sovjet
antar
deklaration om sin "suveränitet"; privata jordbruk
tillåts |
| 1991 | Jeltsin väljs
till
president i RSFSR; en folkomröstning i hela Sovjet visar att
en
överväldigande majoritet vill bevara unionen. |
| 19 augusti | En junta
bestående av delar av regeringen Pavlov försöker
ta
makten i en kupp, utropar sig till styrande extraordinär
kommitte (GKTjP); Kuppen bryter samman nästan innan den
börjat |
| 21 augusti | Lettland
förklarar sig oberoende. |
| 22 augusti | Gorbatjov
återvänder från
fångenskapen i Soros; kuppmännen arresteras; Gorbatjov
avgår som partichef; Jeltsin stänger Pravda och
upplöser kommunistpartiet |
| 1991-- | BORIS NIKOLAJEVITJ JELTSIN |
| 8 december 1991 | Tre
män -
Ryssland, Vitryssland och Ukrainas preisdenter - träffas i
Belovesjeskaja-skogen i Vitryssland och beslutar att upplösa
Sovjetunionen |
| 1992 | Priserna släpps
fria
med galloperande inflation som följd; en privatisering av
Rysslands industri med utdelning av "vouchers" till alla
medborgare
inleds |
| 1993 | I oktober krossas det
ryska parlamentet med stridsvagnar och granatkastare på
order av
president Jeltsin; en ny författning införs och en
duma
väljs. |
| 1994 | Duman beviljar
kuppmännen från augusti 1991 amnesti; president
Jeltsin
beordrar trupper till Tjetjenien |
| 1995 | Gennadij Ziuganov och
det
nybildade kommunistpartiet vinner parlamentsvalen |
| 1996 | Boris Jeltsin vinner
presidentvalet med 53,7 % av rösterna mot 40,4 % för
Ziuganov |
